Något som har förändrat mig är vintern 2011. Jag hade världens bästa vinter. Det började med att 
alla mina vänner som skulle ha vinterponny började snacka om de långt innan. Men mina föräldrar

ville inte köra ut till stallet varje dag i snöstorm. Men någon dag innan man fick hästarna så lyckades

jag övertyga mamma och pappa och jag var världens gladaste. Jag skulle ha Muppi i 3 månader 

var de tänkt då. Tiden gick och jag hade de så himla kul, kom mycket närmare mina kompisar 
Filippa, Pörri, Hannah, Mira och Felicia. Felicia och Hannah kände jag redan bra innan. Vi red alltid 

tillsammans på kvällarna i mörkret. Vi hade de så himla mysigt med hästarna. Vi julpyntade hela

stallet och bara hade allmänt kul. Jag hängde i stallet från att jag slutade skolan till 7 på kvällen 
när de var kolsvart. Jag glömde allt annat när jag var i stallet, alla läxor osv. Jag känner mig fri i 

stallet. Jag är trygg där. Men månaderna gick och tillslut var de bara någon dag kvar tills man skulle

lämna tillbaka hästarna, jag var ledsen för jag ville inte lämna tillbaka Musse. Vi hade blivit ett. Men
jag fick ha honom längre, och nu har jag fortfarande honom. Han ska vara hos mig på hea till 
någon gång i november. Jag är glad för att jag ska få Buzz. Det ska bli jättekul, men de kommer 

bli svårt att skilja sig från Musse. Jag kommer inte klara de, men jag måste klara de. Han är mitt 

allt och han kommer alltid betyda mest för mig, så är de bara. Han har lärt mig rida, han har lärt 

mig våga och han har lärt mig chansa. Världens finaste ponny kommer inte vara "min" längre. 
För om 3 månader har jag en annan foderponny, fyfan kommer sakna min muppi sjukt mycket :(
Men vinter 2012 ska bli lika bra som 2011, jag ska ha lika kul fast de vet jag att jag kommer. Jag
& Buzz ska göra detta tillsammans. Jag ska ge honom chans, för han och jag ska bli ett. 

det finns inget du & jag mellan oss längre, det finns bara ett vi. jag älskar dig allra mest musse, alltid!

Buzz som hingst, riktigt vacker!